Mortuta

Det är inte lätt att skriva om sig själv, var börjar man?

egentligen skulle det vara någon annan som skriver om mig som verkligen känner mig, men det blir inte riktigt rätt det heller, så vi kör väl då.

Jag föddes en kall novembernatt i Göteborg, mina föräldrar visste nog inte vad de fick med hem från BB. Redan som barn släpade jag hem allt från halta duvor till bortsprungna hundar o katter. När jag var 15 år började jag som volontär på blåstjärnan i GBG, där fick jag arbeta med skadade djur av alla de slag, och så har det fortsatt genom åren, som tur är så har min livskamrat inget emot detta.

Jag har under alla år arbetat med hundar och ungar som av någon anledning fallit ur det sociala mönstret, det är ett fantastiskt roligt arbete som jag aldrig tröttnar på verkar det som. Vi har fyra egna barn, tre söner och en dotter samt 9 barnbarn och TÄNK jag även har hela sex barnbarnsbarn! Det innebär att jag även har blivit gammelmormor, samt gammelfarmor – helt otroligt.
Men som om inte det vore nog har jag även haft turen att få ”bonusbarn”, det vill säga barn som blivit familjehemsplacerade under så lång tid att dom räknats in i familjen.

Mina intressen är djur och natur jag är en ren skogsidiot älskar att fiska plocka svamp samt allt som har med natur att göra. På kvällen har jag förmånen att kunna se när bävern leker i ån, ungarna är otroligt söta när de åker kana i åbrinken. Jag älskar att strosa i skogen i timtal tillsammans med min hund (som vid skrivandets tillfälle var en riktig huligan, en Grand Danois hane på 13 månader som jag hade lyckan att få leva med i elva och ett halvt år.) och min livskamrat. Några år senare, nämligen idag, finns det tre stycken italienska vinthundar och en liten chihuahua med vid min sida. Så nu har EN huligan byts ut mot FYRA mindre men lika aktiva huliganer.